Striae distensae, engelska “stretchmarks” eller hudbristningar är missprydande grupperingar av linjer som löper parallellt i huden som företrädesvis drabbar höfter, bröst, överarmar, skuldror, buk, rygg, skinkor och ibland över knän. Områden där huden inte “hunnit med” någon form av storleksökning och därför blivit övertänjd. Dessa kan var av olika längd antal och bredd. De kan vara nytillkomna och är då röda eller rödvioletta och kallas då striae rubra. Med tiden kvarstår vita linjer som kallas för striae alba.

Före och efter 6 veckor och 3 behandlingar

Fenomenet uppträder då huden sträcks ut snabbare än den hinner växa till och anpassa sig vid volymsökning av underliggande muskler, fett eller annan vävnad. Detta kan ses vid tillväxtspurten hos ungdomar, när unga kvinnor snabbt utvecklas och får typiskt kvinnliga former, hos bodybuilders, vid övervikt och kanske mest känt vid graviditet. Vid graviditet drabbas bukens hud men även de snabbt volymökade brösten. Fenomenet har också i sällsynta fall uppträtt hos kvinnor som fått inplantat för bröstförstoring. Kortisonbehandling i stora doser kan orsaka striae.

Ungefär 50 – 90% av alla kvinnor får bristningar under graviditeten. Vanligtvis dyker de upp under senare delen av graviditeten, men det finns även kvinnor som får bristningar först efter förlossningen. Bristningarna uppstår oftast på den växande magen men kan även uppstå på brösten, höfter, lår och skinkorna.

Kvinnor som ligger i riskzonen är:
Kvinnor vars mamma eller syster har fått bristningar.
Kvinnor som har haft bristningar i skinnet som ung eller under föregående graviditet.
Kvinnor som går upp snabbt vikt.
Hälsotillstånd. Om du dricker ordentligt med vätska och äter bra kost så mår huden bättre och blir också mer elastisk.
Etnicitet. Afrikanska kvinnor får mer sällan bristningar

Är striae tecken på sjukdom eller brist?
Detta händer oftare hos yngre individer som har en mycket elastisk och frisk bindväv vilket är förbryllande. Hos äldre människor uppstår istället ett sår vid kraftig övertänjning av hudvävnaden. Man kan alltså i allmänhet inte förklara striae med bristtillstånd och sjukdomar. Dock kan höga doser kortison i tablettform under lång tid eller starka kortisonkrämer använt på ett felaktigt sätt på känsliga områden ge upphov till striae. På samma sätt kan ovanliga sjukdomar som utsöndrar mycket kortison i kroppen (Cushings sjukdom) ge striae men då samtidigt med många andra symptom.
Striae har många likheter med ärrvävnad och läkningen av dessa liknar också den som ses vid ärrläkning. Först är striorna rödvioletta och hos gravida och färgade personer ofta för en tid också bruna. Så småningom bleknar dessa och övergår från mörkrött till rosa (striae rubra) och blir efterhand allt blekare och till slut vita (striae alba). Under denna process smalnar dessa alltmer och ofta blir de nästan osynliga igen men tyvärr efter ganska många år.

Hur vanligt är striae?
De flesta av oss kan nog hitta rester av dessa på till exempel höfter och skinkor som tunna bleka linjer från barn eller tonåren. Efter graviditet är det mycket vanligt och vanligare hos yngre mödrar.

Finns någon behandling eller förebyggande behandling?
Undersökningar där gravida kvinnor använt olja och massage har inte kunnat visa någon effekt.
Det finns mycket litet att göra åt striae men man har prövat retnoidhaltiga (tretinoin som t.ex finns i Aberela), krämer innehållande fruktsyror och c-vitamin och andra lokalbehandlingspreparat . Olika former av laserbehandling har prövats.